När svärandet inte går att hejda
Det händer något mycket förunderligt med mig och min mun när jag ska titta på skräckfilm. Jag som vanligtvis inte är särskilt ful i munnen svär som aldrig förr så fort det blir lite läskigt och nervöst.
I den äckligaste blodscen så rinner en lång orddiarré ur min mun och jag tror att jag aldrig slutar förvånas över hur mycket svärord jag bär på. Fan, jävla skit, piss, rötägg är bara några svärord som slinker ur. Att denna märkliga företeelse visar sig när jag upplever någon äcklig skräckscen måste ju vara någon form av försvarsmekanism. Och som försvarsmekanism när jag blir nervös så känns ju svärord ganska harmlöst.. tror jag.
hihhi, jag blir mest glad för jag blir så chockad att höra dessa ord rinna ur dig :) det känns som att det inte riktigt är du utan att det är någon annan som sitter där bredvid mig, men det är en väldigt spännande egenskap du har. jag insåg i slutet av femman att min försvarsmekanism när jag ser folk som ska göra illa sina egna kroppsdelar är att slå hårt på min egen kroppsdel som egentligen skulle få vara intakt om jag bara lät bli att slå på den.
då är det nog helt klart bättre så som du gör ^^
